Skumpiga cykelbanor

[Erik Sandblom]

Hej,

Varför görs asfalten på cykelbanor extra skumpig? Det är alltså skumpig
asfalt, inte fartgupp. Cyklar saknar i allmänhet fjädring, varför det är
viktigare med jämna cykelbanor än bilbanor. Exempelvis längs
Danmarksterminalen i Göteborg finns en alldeles ny, skumpig cykelbana.
Medans bilvägen intill är slät som i reklamen för rakhyvlar.

Likadant på Sten Sturegatan, Viktor Rydbergsgatan, Kyrkåsgatan,
Kålltorpsgatan, med fler ställen. På Viktor Rydbergsgatan finns dessutom
bilparkering på norra sidan men inte på södra. Det borde vara tvärtom
eftersom det är norra sidan man kör nerför backen på, där går det fortare.

Jag får intrycket att cykelbanorna är dels bara på skoj och dels till för
att dämpa farten. Men vilka andra trafikanläggningar är på skoj då, och
vilka ska man ta på allvar? Och om cykling endast får ske i max 15 km/h,
varför tar jag inte bilen då? Varför är det okej med bilar i 30, men inte
cyklar i 20? Mycket mystiskt...

[Jens Kr. Kirkebø]

On Sat, 20 May 2006 18:38:25 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom
Varför görs asfalten på cykelbanor extra skumpig? Det är alltså skumpig
asfalt, inte fartgupp. Cyklar saknar i allmänhet fjädring, varför det är
viktigare med jämna cykelbanor än bilbanor. Exempelvis längs
Danmarksterminalen i Göteborg finns en alldeles ny, skumpig cykelbana.
Medans bilvägen intill är slät som i reklamen för rakhyvlar.

Jeg tror det har mer med at på bilveien så vil den stadige trafikken
av tunge biler rett og slett jevne ut asfalten. På sykkelstien skjer
ikke dette. Av samme grunn er det mer glasskår og annet rusk på
sykkelstien, bilene feier dritten av veien.

Forøvrig vil jeg påstå at de aller fleste (>80%) av syklene jeg ser
daglig ihvertfall har demping foran og de fleste har også dekk av en
dimensjon som demper ganske mye i seg selv.

[Dan]

Post by Jens Kr. Kirkebø
On Sat, 20 May 2006 18:38:25 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom
Varför görs asfalten på cykelbanor extra skumpig? Det är alltså skumpig
asfalt, inte fartgupp. Cyklar saknar i allmänhet fjädring, varför det är
viktigare med jämna cykelbanor än bilbanor. Exempelvis längs
Danmarksterminalen i Göteborg finns en alldeles ny, skumpig cykelbana.
Medans bilvägen intill är slät som i reklamen för rakhyvlar.

Jeg tror det har mer med at på bilveien så vil den stadige trafikken
av tunge biler rett og slett jevne ut asfalten. På sykkelstien skjer
ikke dette. Av samme grunn er det mer glasskår og annet rusk på
sykkelstien, bilene feier dritten av veien.

Jag tror det har mer att göra med att man inte kostar på lika mycket
grundarbete på en väg som ska bära 100 kilos-ekipage som en som ska
bära 24 ton.

[Erik Sandblom]

Post by Dan

Post by Jens Kr. Kirkebø
On Sat, 20 May 2006 18:38:25 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom
Varför görs asfalten på cykelbanor extra skumpig? Det är alltså skumpig
asfalt, inte fartgupp. Cyklar saknar i allmänhet fjädring, varför det är
viktigare med jämna cykelbanor än bilbanor. Exempelvis längs
Danmarksterminalen i Göteborg finns en alldeles ny, skumpig cykelbana.
Medans bilvägen intill är slät som i reklamen för rakhyvlar.

Jeg tror det har mer med at på bilveien så vil den stadige trafikken
av tunge biler rett og slett jevne ut asfalten. På sykkelstien skjer
ikke dette. Av samme grunn er det mer glasskår og annet rusk på
sykkelstien, bilene feier dritten av veien.

Jag tror det har mer att göra med att man inte kostar på lika mycket
grundarbete på en väg som ska bära 100 kilos-ekipage som en som ska
bära 24 ton.

Det är inte grunden som är skumpig, det är ytskiktet. Vad som behövs är en
riktig ångvält till asfalten och nån inte nån mesig hammarplatta.

[Dan]

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Jag tror det har mer att göra med att man inte kostar på lika mycket
grundarbete på en väg som ska bära 100 kilos-ekipage som en som ska
bära 24 ton.

Det är inte grunden som är skumpig, det är ytskiktet. Vad som behövs är en
riktig ångvält till asfalten och nån inte nån mesig hammarplatta.

Ytskiktet ligger på en grund. Om grunden är dålig så får man tjälskott
som bucklar till ytskiktet.

[Erik Sandblom]

Post by Dan

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Jag tror det har mer att göra med att man inte kostar på lika mycket
grundarbete på en väg som ska bära 100 kilos-ekipage som en som ska
bära 24 ton.

Det är inte grunden som är skumpig, det är ytskiktet. Vad som behövs är en
riktig ångvält till asfalten och nån inte nån mesig hammarplatta.

Ytskiktet ligger på en grund. Om grunden är dålig så får man tjälskott
som bucklar till ytskiktet.

Det är inte den sortens bucklor. Men naturligtvis ska cykelbanan vara minst
lika slät som bilbanan *och* tåla minusgrader.

[Erik Sandblom]

Post by Jens Kr. Kirkebø
On Sat, 20 May 2006 18:38:25 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom
Varför görs asfalten på cykelbanor extra skumpig? Det är alltså skumpig
asfalt, inte fartgupp. Cyklar saknar i allmänhet fjädring, varför det är
viktigare med jämna cykelbanor än bilbanor. Exempelvis längs
Danmarksterminalen i Göteborg finns en alldeles ny, skumpig cykelbana.
Medans bilvägen intill är slät som i reklamen för rakhyvlar.

Jeg tror det har mer med at på bilveien så vil den stadige trafikken
av tunge biler rett og slett jevne ut asfalten.

Nej tvärtom, tunga bilar gör vägen skumpig precis som bilar på lervägar.

Post by Jens Kr. Kirkebø
Forøvrig vil jeg påstå at de aller fleste (>80%) av syklene jeg ser
daglig ihvertfall har demping foran

Det tror jag inte alls på. Dessutom spelar det ingen roll eftersom det
saktar ner cykeln ändå. Dämpningen tar kraft. Vid cykling på asfalt ska
eventuell dämpning därför stängas av och asfalten ska vara jämn.

[Dan]

Post by Erik Sandblom
Det tror jag inte alls på. Dessutom spelar det ingen roll eftersom det
saktar ner cykeln ändå. Dämpningen tar kraft. Vid cykling på asfalt ska
eventuell dämpning därför stängas av och asfalten ska vara jämn.

Dämpning tar kraft om du spurtar eller står och trampar uppför en
backe. Däremot kan dämpning hjälpa till att *minska* rullmotståndet på
dålig asfalt, eftersom det då bara är hjulet/hjulen som behöver flytta
sig i höjdled, istället för att det ska krävas energi för att flytta
hela cykeln inklusive ryttare i höjdled. Av samma skäl kan det löna
sig att inte ha hårdpumpade däck om man kör på underlag av annat slag
än marmorgolv.

[Erik Sandblom]

Post by Dan

Post by Erik Sandblom
Det tror jag inte alls på. Dessutom spelar det ingen roll eftersom det
saktar ner cykeln ändå. Dämpningen tar kraft. Vid cykling på asfalt ska
eventuell dämpning därför stängas av och asfalten ska vara jämn.

Dämpning tar kraft om du spurtar eller står och trampar uppför en
backe. Däremot kan dämpning hjälpa till att *minska* rullmotståndet på
dålig asfalt, eftersom det då bara är hjulet/hjulen som behöver flytta
sig i höjdled, istället för att det ska krävas energi för att flytta
hela cykeln inklusive ryttare i höjdled.

Även själva dämpningen kräver energi. Därför ska man i normalfallet inte ha
dämpning när man cyklar på asfalt. Det är inte cykeln som ska ta gupp, det
är asfalten som ska vara slät.

Post by Dan
Av samma skäl kan det löna
sig att inte ha hårdpumpade däck om man kör på underlag av annat slag
än marmorgolv.

Nej, vid cykling på asfalt ska däcken vara hårt pumpade, då de annars ger
för mycket friktion och onödig dämpning. Det är som sagt asfalten som ska
vara slät.

Det finns ingen anledning till att cykelbanorna inte ska vara lika släta som
bilbanorna. Möjligen tvärtom; cyklar är lättare än bilar och därför är det
billigare att göra cykelbanan slät. Samt att cyklar i allmänhet inte har
fjädring. De bör inte heller ha fjädring på asfalt eftersom denna tar kraft,
något som cyklisten gärna vill spara på.

Även om du har fjädring på din cykel så vill du inte att den ska behövas på
asfalt, eftersom det går långsammare och jobbigare då.

[Dan]

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Dämpning tar kraft om du spurtar eller står och trampar uppför en
backe. Däremot kan dämpning hjälpa till att *minska* rullmotståndet på
dålig asfalt, eftersom det då bara är hjulet/hjulen som behöver flytta
sig i höjdled, istället för att det ska krävas energi för att flytta
hela cykeln inklusive ryttare i höjdled.

Även själva dämpningen kräver energi. Därför ska man i normalfallet inte ha
dämpning när man cyklar på asfalt. Det är inte cykeln som ska ta gupp, det
är asfalten som ska vara slät.

Så slät asfalt är en utopisk önskedröm. På sliten och eroderad asfalt
så får du högre rullmotstånd med hårdpumpade däck.

Post by Erik Sandblom
Nej, vid cykling på asfalt ska däcken vara hårt pumpade, då de annars ger
för mycket friktion och onödig dämpning. Det är som sagt asfalten som ska
vara slät.

Allt är ju en fråga om gradskillnader. Min poäng är att det inte finns
en universell regel om att hårdpumpade däck alltid rullar lättare. En
önskan om slätare asfalt kan man ju alltid ha, men om den inte är så
slät som man önskar så är det smart att köra med lägre tryck.

Post by Erik Sandblom
Det finns ingen anledning till att cykelbanorna inte ska vara lika släta som
bilbanorna. Möjligen tvärtom; cyklar är lättare än bilar och därför är det
billigare att göra cykelbanan slät.

Kan du ge några bevis på att det är billigare att göra släta
cykelbanor jämfört med släta bilvägar? Min egen teori är att
cykelbanor ska bära lättare last, därmed kan grundarbetet göras
billigare. Om grundarbetet görs billigare så kan man inte dra in sin
största ångvält utan måste hålla sig till lättare doningar.

Post by Erik Sandblom
Samt att cyklar i allmänhet inte har
fjädring. De bör inte heller ha fjädring på asfalt eftersom denna tar kraft,
något som cyklisten gärna vill spara på.
Även om du har fjädring på din cykel så vill du inte att den ska behövas på
asfalt, eftersom det går långsammare och jobbigare då.

Bara för ordningens skull så ska det sägas att av de tre cyklar som
förekommer i signaturen under så är två helt stela och det är dem jag
använder om jag ska cykla asfalt. Racern har högt däcktryck (100-120
psi) för att skydda fälgarna, singlespeeden däremot har lågt tryck (30
psi) men stor volym för att kunna ta sig fram överallt på ett bekvämt
och effektivt sätt.

[Erik Sandblom]

Post by Dan

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Dämpning tar kraft om du spurtar eller står och trampar uppför en
backe. Däremot kan dämpning hjälpa till att *minska* rullmotståndet på
dålig asfalt, eftersom det då bara är hjulet/hjulen som behöver flytta
sig i höjdled, istället för att det ska krävas energi för att flytta
hela cykeln inklusive ryttare i höjdled.

Även själva dämpningen kräver energi. Därför ska man i normalfallet inte ha
dämpning när man cyklar på asfalt. Det är inte cykeln som ska ta gupp, det
är asfalten som ska vara slät.

Så slät asfalt är en utopisk önskedröm.

Nej, den finns utanför Stena Danmarksterminalen i Göteborg. Den kunde
dessutom vara slät i åratal om inte bilarna körde med dubbdäck på den.

Sån asfalt lades också på Säröbanan, en lång cykelbana i Göteborg. Det var
visserligen 10-20 år sen, så den är lite bucklig nu, men ändå slätare än de
nya cykelbanorna.

Post by Dan
På sliten och eroderad asfalt
så får du högre rullmotstånd med hårdpumpade däck.

Det är därför man asfalterar om såna ställen. Asfalt är en slityta som
behöver underhållas och förnyas. Asfalten på Säröbanan är exempelvis i
acceptabelt skick, även efter 10-20 år. Till år 2016 behöver den nog göras
om.

Post by Dan

Post by Erik Sandblom
Nej, vid cykling på asfalt ska däcken vara hårt pumpade, då de annars ger
för mycket friktion och onödig dämpning. Det är som sagt asfalten som ska
vara slät.

Allt är ju en fråga om gradskillnader. Min poäng är att det inte finns
en universell regel om att hårdpumpade däck alltid rullar lättare. En
önskan om slätare asfalt kan man ju alltid ha, men om den inte är så
slät som man önskar så är det smart att köra med lägre tryck.

Jag förstår, men min poäng är att om man ska ha asfalt alls, så ska den vara
slät. Annars är det bättre med grus eller träspån. Du får inte lägre
rullmotstånd med fjädring på en bra grus- eller träspånsbana.

Post by Dan

Post by Erik Sandblom
Det finns ingen anledning till att cykelbanorna inte ska vara lika släta som
bilbanorna. Möjligen tvärtom; cyklar är lättare än bilar och därför är det
billigare att göra cykelbanan slät.

Kan du ge några bevis på att det är billigare att göra släta
cykelbanor jämfört med släta bilvägar? Min egen teori är att
cykelbanor ska bära lättare last, därmed kan grundarbetet göras
billigare. Om grundarbetet görs billigare så kan man inte dra in sin
största ångvält utan måste hålla sig till lättare doningar.

Säröbanan igen. 10-20 år gammal, och slät. Det är billigare att göra det
rätt från början, särskilt om förslitningen är låg på grund av endast
cykeltrafik.

Post by Dan

Post by Erik Sandblom
Samt att cyklar i allmänhet inte har
fjädring. De bör inte heller ha fjädring på asfalt eftersom denna tar kraft,
något som cyklisten gärna vill spara på.
Även om du har fjädring på din cykel så vill du inte att den ska behövas på
asfalt, eftersom det går långsammare och jobbigare då.

Bara för ordningens skull så ska det sägas att av de tre cyklar som
förekommer i signaturen under så är två helt stela och det är dem jag
använder om jag ska cykla asfalt. Racern har högt däcktryck (100-120
psi) för att skydda fälgarna, singlespeeden däremot har lågt tryck (30
psi) men stor volym för att kunna ta sig fram överallt på ett bekvämt
och effektivt sätt.

Jag har ungefär likadant, cirka sex bar på min Brompton (80-90 psi), mindre
på de andra.

Jag har ingen egentlig erfarenhet av en cykel med riktig dämpning/fjädring
fram och bak, men jag tror inte det skulle hjälpa på de nya skumpiga
cykelbanorna eftersom de har ett visst gung, ungefär som vägbulor för bilar.
Det är inte korta ojämnheter, utan långa. Jag antar att man skulle behöva
cykla minst 25 kilometer i timmen för att dämpningen skulle verka, 30 för
att det skulle bli en märkbar skillnad. Och varför krångla med dämpning när
det finns en slät bilbana brevid :-)

[Jens Kr. Kirkebø]

On Sun, 21 May 2006 01:12:48 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom

Post by Jens Kr. Kirkebø
Forøvrig vil jeg påstå at de aller fleste (>80%) av syklene jeg ser
daglig ihvertfall har demping foran

Det tror jag inte alls på. Dessutom spelar det ingen roll eftersom det
saktar ner cykeln ändå. Dämpningen tar kraft. Vid cykling på asfalt ska
eventuell dämpning därför stängas av och asfalten ska vara jämn.

Ok, det er mulig vi har en forskjell mellom Norge og Sverige her ? Jeg
sykler totalt 25km hver dag til-fra jobb og ser ganske mange andre
syklister. MTBer dominerer stort og så er det en del hybrider. I
tillegg er det noen eldre sykler, gjerne type "dame". Racere går det
dager mellom hver dag jeg ser.

Med en god SPV gaffel foran har jeg ikke opplevd dempingen som noe
problem. Den rører seg ihvertfall ikke med tråkket. Og uansett demper
2" brede dekk ganske bra i seg selv i forhold til racerdekk.

[Erik Sandblom]

Post by Jens Kr. Kirkebø
Med en god SPV gaffel foran har jeg ikke opplevd dempingen som noe
problem. Den rører seg ihvertfall ikke med tråkket. Og uansett demper
2" brede dekk ganske bra i seg selv i forhold til racerdekk.

Som jag skrivit i ett annat svar ska man inte använda dämpare på asfalt
eftersom det tar kraft i onödan. Ställ i så fall in dämpningen så styvt som
möjligt, och släpp efter vid behov när du cyklar på ojämt underlag.

På slät asfalt kan man ha hårt pumpade däck med en tums tjocklek. Det ger
lågt rullmotstånd och hög komfort, och tillräcklig dämpning på kanter med
mera. Är asfalten ojämn, så blir färden långsammare och jobbigare, oavsett
vilken dämpning eller vilka däck man använder.

[Jens Kr. Kirkebø]

On Sun, 21 May 2006 07:41:42 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom
Som jag skrivit i ett annat svar ska man inte använda dämpare på asfalt
eftersom det tar kraft i onödan. Ställ i så fall in dämpningen så styvt som
möjligt, och släpp efter vid behov när du cyklar på ojämt underlag.

SPV-gafler "låser seg selv" så det er et minimalt problem.

Post by Erik Sandblom
På slät asfalt kan man ha hårt pumpade däck med en tums tjocklek. Det ger
lågt rullmotstånd och hög komfort, och tillräcklig dämpning på kanter med
mera. Är asfalten ojämn, så blir färden långsammare och jobbigare, oavsett
vilken dämpning eller vilka däck man använder.

Her er det for mye kansten og slikt man må over til at jeg hadde følt
meg komfortabel med såpass smale dekk. Da måtte jeg ihvertfall ha
bremset helt ned istedenfor bare å tråkke over i full fart.

Forøvrig er jeg ikke så fryktelig interessert i at alt skal være maks
effektivt. Å bruke et minutt eller to ekstra til jobben spiller ingen
rolle for meg, så lenge jeg bare ikke ødelegger en felg eller
punkterer på veien. Derav ønske om store dekk, jeg har faktisk aldri
punktert på vei til jobben noensinne. For mange år siden, når jeg
syklet til ungdomsskolen på datidens "treningsracer" med bagasjebrett
punkterte jeg minst en gang i måneden :( Heller bruke et minutt ekstra
hver dag enn en halvtime ekstra en gang i måneden.

Effektivitenen på sommeren er uansett særdeles mye bedre enn på
vinteren med 300 pigger i hvert dekk og 10 cm nysnø :)

[Erik Sandblom]

Post by Jens Kr. Kirkebø
On Sun, 21 May 2006 07:41:42 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom
Som jag skrivit i ett annat svar ska man inte använda dämpare på asfalt
eftersom det tar kraft i onödan. Ställ i så fall in dämpningen så styvt som
möjligt, och släpp efter vid behov när du cyklar på ojämt underlag.

SPV-gafler "låser seg selv" så det er et minimalt problem.

Om fjädringen är låst, fyller den inget syfte.

Cykelbanor för stadstrafik ska göras jämna, så att fjädring blir överflödig.

Post by Jens Kr. Kirkebø

Post by Erik Sandblom
På slät asfalt kan man ha hårt pumpade däck med en tums tjocklek. Det ger
lågt rullmotstånd och hög komfort, och tillräcklig dämpning på kanter med
mera. Är asfalten ojämn, så blir färden långsammare och jobbigare, oavsett
vilken dämpning eller vilka däck man använder.

Her er det for mye kansten og slikt man må over til at jeg hadde følt
meg komfortabel med såpass smale dekk. Da måtte jeg ihvertfall ha
bremset helt ned istedenfor bare å tråkke over i full fart.
Forøvrig er jeg ikke så fryktelig interessert i at alt skal være maks
effektivt. Å bruke et minutt eller to ekstra til jobben spiller ingen
rolle for meg, så lenge jeg bare ikke ødelegger en felg eller
punkterer på veien. Derav ønske om store dekk, jeg har faktisk aldri
punktert på vei til jobben noensinne. For mange år siden, når jeg
syklet til ungdomsskolen på datidens "treningsracer" med bagasjebrett
punkterte jeg minst en gang i måneden :( Heller bruke et minutt ekstra
hver dag enn en halvtime ekstra en gang i måneden.
Effektivitenen på sommeren er uansett særdeles mye bedre enn på
vinteren med 300 pigger i hvert dekk og 10 cm nysnø :)

Eftersom cykeln drivs av cyklisten, är det viktigare med effektiviteten än
med ett motoriserat fordon.

Punktering är inget problem om du pumpar däcken. Visserligen kan jätteslitna
däck och slangar bli punkterade ändå, men man ska ju inte cykla på
jätteslitna däck.

[Dan]

Post by Erik Sandblom

Post by Jens Kr. Kirkebø
Effektivitenen på sommeren er uansett særdeles mye bedre enn på
vinteren med 300 pigger i hvert dekk og 10 cm nysnø :)

Eftersom cykeln drivs av cyklisten, är det viktigare med effektiviteten än
med ett motoriserat fordon.

Eftersom cyklister är självtrimmande så spelar det ingen roll. Den som
cyklar regelbundet får en kropp som fyller de krav cykelbanan ställer
på en. Där jag bor är det dessutom så att lite skump i asfalten inte
betyder någonting för effektiviteten jämfört med de 250 höjdmeterna
jag har hem från jobbet varje dag. :-)

[Erik Sandblom]

Post by Dan

Post by Erik Sandblom

Post by Jens Kr. Kirkebø
Effektivitenen på sommeren er uansett særdeles mye bedre enn på
vinteren med 300 pigger i hvert dekk og 10 cm nysnø :)

Eftersom cykeln drivs av cyklisten, är det viktigare med effektiviteten än
med ett motoriserat fordon.

Eftersom cyklister är självtrimmande så spelar det ingen roll. Den som
cyklar regelbundet får en kropp som fyller de krav cykelbanan ställer
på en.

Därför borde cykelbanorna ha en viss gemensam minimistandard.

Post by Dan
Där jag bor är det dessutom så att lite skump i asfalten inte
betyder någonting för effektiviteten jämfört med de 250 höjdmeterna
jag har hem från jobbet varje dag. :-)

Men om du har såna backar, så vill du ju spara in på varje liten
effektivitetsförlust.

Jag har också backe ner till stan, backe upp hem. Käckt, för man kan ta av
sig efter behov hemma, men inte på stan.

[Dan]

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Eftersom cyklister är självtrimmande så spelar det ingen roll. Den som
cyklar regelbundet får en kropp som fyller de krav cykelbanan ställer
på en.

Därför borde cykelbanorna ha en viss gemensam minimistandard.

Det är ju det de har. Den gemensamma minimistandarden är skumpig,
halvtaskig asfalt. :-)

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Där jag bor är det dessutom så att lite skump i asfalten inte
betyder någonting för effektiviteten jämfört med de 250 höjdmeterna
jag har hem från jobbet varje dag. :-)

Men om du har såna backar, så vill du ju spara in på varje liten
effektivitetsförlust.

Men varför spara när man automatiskt blir starkare av motståndet?
Billigare att kroppen automatanpassar sig än att man ska bygga dyra
cykelbanor istället för billiga, dåliga. ;-)

[Erik Sandblom]

Post by Dan

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Där jag bor är det dessutom så att lite skump i asfalten inte
betyder någonting för effektiviteten jämfört med de 250 höjdmeterna
jag har hem från jobbet varje dag. :-)

Men om du har såna backar, så vill du ju spara in på varje liten
effektivitetsförlust.

Men varför spara när man automatiskt blir starkare av motståndet?
Billigare att kroppen automatanpassar sig än att man ska bygga dyra
cykelbanor istället för billiga, dåliga. ;-)

Om cykelbanorna är obekväma och jobbiga, så blir det dyrare för samhället,
eftersom folk tar bilen eller kollektivtrafiken istället. Cykling minskar
samhällets vårdkostnader och kostar mindre i sig, både i drift och
infrastruktur.

Jag tror kroppen automatanpassar sig ändå, bara att hastigheten kanske blir
26 istället för 22 km/h.

Erik Sandblom

[Dan]

Post by Erik Sandblom

Post by Dan

Post by Erik Sandblom

Post by Dan
Där jag bor är det dessutom så att lite skump i asfalten inte
betyder någonting för effektiviteten jämfört med de 250 höjdmeterna
jag har hem från jobbet varje dag. :-)

Men om du har såna backar, så vill du ju spara in på varje liten
effektivitetsförlust.

Men varför spara när man automatiskt blir starkare av motståndet?
Billigare att kroppen automatanpassar sig än att man ska bygga dyra
cykelbanor istället för billiga, dåliga. ;-)

Om cykelbanorna är obekväma och jobbiga, så blir det dyrare för samhället,
eftersom folk tar bilen eller kollektivtrafiken istället. Cykling minskar
samhällets vårdkostnader och kostar mindre i sig, både i drift och
infrastruktur.
Jag tror kroppen automatanpassar sig ändå, bara att hastigheten kanske blir
26 istället för 22 km/h.

Men där tar det sedan stopp. Min cykel (den mellersta i listan nedan)
går inte fortare än 26 km/h på flatmark, annat än vid spurter. ;-)

[Erik Sandblom]

Post by Dan

Post by Erik Sandblom
Jag tror kroppen automatanpassar sig ändå, bara att hastigheten kanske blir
26 istället för 22 km/h.

Men där tar det sedan stopp. Min cykel (den mellersta i listan nedan)
går inte fortare än 26 km/h på flatmark, annat än vid spurter. ;-)

Frihjul?

Erik Sandblom

[Dan]

Post by Erik Sandblom

Post by Dan

Post by Erik Sandblom
Jag tror kroppen automatanpassar sig ändå, bara att hastigheten kanske blir
26 istället för 22 km/h.

Men där tar det sedan stopp. Min cykel (den mellersta i listan nedan)
går inte fortare än 26 km/h på flatmark, annat än vid spurter. ;-)

Frihjul?

Jo, jag har frihjul, så i nerförbackar går det fortare. Men uppför och
på flatmark är 26 km/h marschfart med 32:16-utväxling.

[Fredrik Jonson]

Post by Erik Sandblom
Om cykelbanorna är obekväma och jobbiga, så blir det dyrare för samhället,
eftersom folk tar bilen eller kollektivtrafiken istället. Cykling minskar
samhällets vårdkostnader och kostar mindre i sig, både i drift och
infrastruktur.

Det är det nog ingen cyklist som tvivlar på. Däremot är det nog svårt att
prioritera cykelstråken högre än tex landsvägarna, och många landsvägar är
mycket mer eftersatta än cykelvägarna. Tyvärr är kommunernas ekonomi på sätt
och vis ett nollsummespel. Visst kan man hämta hem pengarna i långa loppet,
men i realiteten är det väl årets budget som styr, och inte några
samhällsekonomiska vinster på tio eller femton års tid.

[Jens Kr. Kirkebø]

On Sun, 11 Jun 2006 17:32:34 +0200, Erik Sandblom

Post by Erik Sandblom

Post by Jens Kr. Kirkebø

Post by Erik Sandblom
Som jag skrivit i ett annat svar ska man inte använda dämpare på asfalt
eftersom det tar kraft i onödan. Ställ i så fall in dämpningen så styvt som
möjligt, och släpp efter vid behov när du cyklar på ojämt underlag.

SPV-gafler "låser seg selv" så det er et minimalt problem.

Om fjädringen är låst, fyller den inget syfte.

Du misforstår. SPV-gafler har automatisk låsing. Dvs. de reagerer
normalt kun på dumper i veien, ikke overført kraft fra syklisten. Det
fungerer ved at de har en ventil som kun åpnes ved kjappe slag, ikke
av den i forhold relativt trege tråkkingen.

Det finnes bakdempere med samme teknologi. Jeg bruker en Giant NRS2
til og fra jobben (har bare en sykkel) og merker ingen negative
konsekvenser av demping foran og bak. Dog er originalgaffelen byttet
til en ganske mye dyrere sak enn originalt...

[Christian]

Post by Erik Sandblom
Hej,
Varför görs asfalten på cykelbanor extra skumpig? Det är alltså skumpig
asfalt, inte fartgupp. Cyklar saknar i allmänhet fjädring, varför det är
viktigare med jämna cykelbanor än bilbanor. Exempelvis längs
Danmarksterminalen i Göteborg finns en alldeles ny, skumpig cykelbana.
Medans bilvägen intill är slät som i reklamen för rakhyvlar.
Likadant på Sten Sturegatan, Viktor Rydbergsgatan, Kyrkåsgatan,
Kålltorpsgatan, med fler ställen. På Viktor Rydbergsgatan finns dessutom
bilparkering på norra sidan men inte på södra. Det borde vara tvärtom
eftersom det är norra sidan man kör nerför backen på, där går det fortare.

Dra ett mail till trafikkontoret vetja.
http://www.trafikkontoret.goteborg.se/ verkar vara ***@goteborg.se som
är någon allmän form av kundtjänstadress...

//Christian